disigt

Disig förmiddag. Jag är ensam med katten och har knappt tänt några lampor, utan rör mig i de halvskumma rummen. Det är ganska skönt.
Jag har haft ganska fina helger nuförtin. Pink Floyd-konsert i hagakyrkan med maken och föräldrarna. Sångerskan kastade kärleksfulla blickar på sin barfote make tillika basist. Han spelar alltid barfota. Vitt vin och skaldjurspasta med föräldrarna på Sjöbaren dessförinnan.

Många djupa samtal med vänner, som att det här är ett sanningens år för alla. Många förtroenden.

Jag syr och broderar för fullt inför den kommande julmarknaden i haga församlingshem. Såhär intensivt skapande har jag inte varit med om förut. Och det är roligt, och jag får hela tiden nya idéer.
Men nu. Nu ska jag ta det lugnt.